Hanna längtade till Spanien – nu är Fuengirola hemma

– Jag hade längtat till Spanien länge. Efter gymnasiet bodde jag här i några omgångar och tyckte väldigt mycket om den spanska kulturen. Inte bara solen och klimatet, utan sättet att leva.

När Hanna träffade sin man, som är spanjor från Madrid, var hon runt 30. Hon hade nästan förlikat sig med tanken på att den där gamla Spanien-drömmen inte skulle bli verklighet. De bodde tillsammans i Sverige i sju år innan flytten gick till Fuengirola.

– På något sätt slöts cirkeln. Jag hamnade där jag en gång hade önskat att jag skulle hamna.

De provade Madrid först

Familjen hade redan testat att bo i Spanien under en föräldraledighet. Då bodde de i Madrid.

– Det var fint att ha mina svärföräldrar nära när barnen var små men att bo i en miljonstad med småbarn blev också omständligt. Vi insåg att Madrid inte var rätt plats för oss just då.

När de senare bestämde sig för att prova Spanien på riktigt gick flyttlasset därför inte till hennes mans hemstad. Hanna är lärare och började söka jobb på svenska skolor på olika håll i landet.

– Vi tänkte ungefär: får jag ett jobb så tar jag det, och så ser vi var vi hamnar.

Jobbet tog familjen till Fuengirola på Costa del Sol. Det var en stad som ingen av dem hade någon egentlig relation till.

– Vi hade nog lite fördomar. Vi trodde att det skulle vara väldigt turistigt och anpassat för turister. Men vi blev så positivt överraskade, för det visade sig vara en internationell plats. Det finns nästan en storstadskänsla fast staden är liten!

Ett år blev tio

Familjen bestämde sig för att ge livet i Spanien ett år. Bostaden i Sverige hyrde de ut i stället för att sälja. Det blev snart tydligt att de ville stanna.

– Det kändes bättre än vi hade trott. Som svensk-spansk familj är Fuengirola den perfekta platsen för oss. Barnen får båda språken och båda samhällena. Det passar oss väldigt bra.

När Hanna ska beskriva vad hon uppskattar mest med vardagen i Spanien återkommer hon till spontaniteten.

– Det är en enklare vardag på något sätt. Allt kräver inte så mycket planering och jag tycker att dagarna känns längre. I Sverige kunde jag känna att när jag kom hem från jobbet var dagen nästan slut. Här finns det mer liv utomhus – folk är ute på gatorna. Vi behöver inte planera på mycket. Vi går ut och träffar folk, börjar prata och något händer.

Att barnen får vara med är också en viktig del av livet.

– Barn är välkomna överallt och kan vara med ute även om det blir sent. Det är socialt accepterat på ett annat sätt.

Språket är vägen in

Fuengirola är en av de platser i Spanien där det går förhållandevis bra att leva utan att kunna särskilt mycket spanska. Här finns många nordbor, internationella verksamheter och svenska företag. Men Hanna tycker att man går miste om mycket om man stannar i den svenska bubblan.

– Det blir roligare att bo här om man har språket och ett socialt nätverk. Annars lever man lite vid sidan av samhället. När man väl börjar prata spanska är människor väldigt tillmötesgående. Och barnen behöver komma ut och faktiskt prata med spanska barn. Det räcker inte att bara läsa spanska i skolan.

Hennes råd är att aktivt söka sig till sammanhang där man möter spanjorer. Prata med grannen. Gå till kvartersbaren. Låt barnen delta i lokala aktiviteter som fotboll, gymnastik, ridning, konst eller sådant som kommunen ordnar.

– Det är  lätt att underskatta hur lång tid det tar att verkligen landa i ett nytt land. Ett år är ganska kort. Man hinner nästan bara komma på plats och få ordning på alla papper. Det tar tid att komma in i det riktiga samhället.

Därför fungerar inte flytten för alla

Under sina tio år i Fuengirola har Hanna också sett familjer flytta tillbaka till Sverige. Ibland för att barnen inte trivs. Ibland för att livet fungerar bra för den ena vuxna men inte för den andra.

– Den ena kanske har ett jobb och kommer in i vardagen, medan den andra inte gör det. Det kan vara svårt att hitta jobb om man inte kan språket eller har ett yrke som är efterfrågat.

Det finns svenska och internationella arbetsgivare på Costa del Sol, bland annat inom försäljning, säkerhet och mäklarbranschen, liksom mindre svenska företag. Men arbetsmarknaden är begränsad. Just därför tycker Hanna att den som funderar på att flytta inte behöver göra beslutet större och mer definitivt än nödvändigt.

– Vi hyrde ut första året. Man måste inte sälja allt och kapa alla band. Det är värt att testa!

”Man ångrar inte ett försök”

Hanna menar att en utlandsflytt inte beböver bli permanent för att vara lyckad.

– Även om det inte blir som man har tänkt sig tror jag inte att man ångrar att man försökte. Om man inte kommer iväg kanske man går och undrar istället.

Förutsättningarna ser förstås olika ut för olika familjer. I dag har många också större möjlighet att ta med sig sitt arbete, särskilt den som driver eget eller kan arbeta på distans. För Hanna och hennes familj blev försöket ett nytt liv. Hennes man, som ursprungligen kommer från Madrid, har inte heller någon längtan tillbaka dit.

– Han trivs jättebra här. Han vill inte tillbaka till Madrid.

Svensk i Spanien – och spansk i Sverige

Det jag saknar mest med Sverige är människorna: föräldrar, syskon och vänner. Jag saknar inget materiellt. Här finns nästan allt svenskt i matväg, men jag uppskattar Sverige på ett annat sätt nu.

– Jag älskar att gå på Coop när vi är hemma. Jag går runt och tänker: vad är det här för grejer? Och jag uppskattar naturen mycket mer nu. Sjöarna, skogen, de röda stugorna – det är ju galet vackert. Jag kan se Sverige utifrån på ett annat sätt, nästan med spanska ögon.